Hampa odlades i Sverige redan under Vikingatiden. Materialets styrka, stora draghållfasthet och motståndskraft mot väta gör att det fått ett stort användningsområde inom repslageriet. Det passar bra att tillverka snören, rep, säckar, segelduk och fiskredskap av. Handdukar, dukar och mattor är andra områden där man har använt hampgarn. Hampatågorna är svåra att sträcka därför har den främst använts till grövre garner.
Miljövänlig odling
Hampa sås tidigt och är inte speciellt frostkänslig. Växten kan i gynnsamma lägen bli upp till fyra meter hög, och precis som linet är den en kombinerad spånads- och oljeväxt. Hampa klarar de flesta parasitangrepp, behöver inga gödnings- eller bekämpningsmedel. Den hävdar sig bra mot ogräs, eftersom plantorna under gynnsamma förhållanden utvecklas snabbt och därmed skuggar och kväver ogräset. Rötterna går djupare än många andra grödor och binder därmed marken och förhindrar jorderosion. Hampan tillför näringsämnen till jorden och det gör att man kan odla hampa på samma marker år efter år utan att växla gröda.
Hållfast men passar inte till gardiner
Hampan skördas och bereds på liknande sätt som linet. Den är mycket stark och har synnerligen hög draghållfasthet och god vattenbeständighet. Däremot har den sämre ljusegenskaper än lin och lämpar sig därför inte till gardiner. Inom EU är det tillåtet att odla godkända sorter av hampa. De godkända sorterna av hampa innehåller en mycket låg halt av narkotika under 0,2 procent.

Hur då tillför näring? Kommer näringen från luften – genom kvävefixerande bakterier? Eller tar den upp hårt bundet näring från djupare jordlager – isåfall tillgängliggör hampa befintlig växtnäring!
Hej Karin! Du ställde en knivig fråga och vi har funderat länge på den. Vi inser att texten inte är helt rätt så vi kommer att ändra i den. Har du eller någon annan ett bra förslag vill vi gärna höra era synpunkter. För visst är det så att även hampa behöver näring för att må bra!