håller på • håller med • håller av • håller om • håller ut
Allemansrätten och slöjd
Vi talar ofta om värdet att söka sitt slöjdmaterial i naturen. Det är en viktig del av slöjdens helhetstänkande, ”från ax till kaka”. Vi lyfter gärna fram att slöjdens material är de som finns i närheten och till hands. I perspektivet hållbar utveckling är just det närproducerade, det miljövänliga och det sociala starka argument som poängterar slöjdens kvalitéer.
Men vad gäller egentligen i skog och mark för oss som vill slöjda av material från naturen?
När det gäller blommor, både ettåriga och fleråriga, får de plockas såvida det inte finns regionala eller lokala undantag. Fridlysning av växter och djur ger dem oftast ett fullständigt skydd. Det innebär att du inte får plocka, fånga, döda eller på annat sätt samla in eller skada den fridlysta arten. För vissa arter kan det vara tillåtet att plocka en bukett åt sig själv, men inte mer än så. När det gäller fridlysning finns mer information på Naturvårdsverkets hemsida och på varje länsstyrelses hemsida finns de regionala skydden angivna.
Allemansrätten ger dig inte rätt att hugga ner eller på annat sätt skada växande träd. Om du vill fälla eller ta någon del av ett levande träd måste du ha markägarens tillstånd. Buskar nämns inte, men är med största säkerhet inte tillåtet att fälla en enbuske, mindre hassel eller annan växt med vedartad stam och buskliknande växtsätt. Mossor och lavar omfattas inte av den av den här regeln. De får troligen plockas, men inte i några större mängder och inte till försäljning. Här får du lära dig skillnaden mellan mossa och lav.
Så, vad återstår då för den slöjdare som vill finna sitt material i skogen?
Pinnar och kvistar som fallit till marken får du plocka. Se på Vildhjärtas hemsida vad det kan bli. Du kan plocka mossor och lavar i ringa omfattning, men inte i kommersiellt syfte
Allemansrätten ger oss en härlig möjlighet att röra oss ute i naturen. Vi kan gå, cykla, paddla och rida utan att fråga om lov. Du kan sitta på en sten och tänka eller bara tomglo. Allt detta är tillåtet så länge du tänker på ledorden ”inte störa, inte förstöra”. Allemanrätten bygger på den enskildes ansvar och omdöme. Du måste visa hänsyn till natur och djurliv, och mot markägare och andra som är ute.
Det är lätt att få uppfattningen att allemansrätten är något som funnits sedan människoaporna reste sig på två ben och började stöva runt i naturen, men begreppet ”allemansrätt” har troligen börjat användas någon gång på 1900-talets mitt. Allemansrätten är ingen lag och det finns ingen lag som definierar den exakt. Däremot finns det lagar som omger allemansrätten som reglerar vad som är tillåtet när vi vistas ute i naturen. Helt klart är att allemansrätten gäller för oss alla, inte bara dig som person utan även organisationer och näringslivet.
Om du hittar ett fint träd som du vill slöjda av och inte vet vems mark du är på: sök upp närmaste bebodda hus och fråga! Går inte det kan du via ekonomiska kartan hos Lantmäteriet få reda på fastighetsbeteckningen och sedan söka dig vidare via kommunen eller Skatteverket till vem som äger marken.
Var försiktig och varsam, men slöjda!
Rädda världen med ett broderi!
Går det att rädda världen med ett broderi? I Hemslöjdens broderitävling har du chansen att visa om eller att det går. Kan det vara återbruk, funktion, materialval och tekniker som gör skillnad, eller handlar det om helt andra saker?
Hemslöjd för en hållbar livsstil
Lite söder om Visby ligger Suderbyns Ekoby. Här provar man sig fram för att leva så ekologiskt som möjligt. Och hit söker sig ungdomar från olika delar av Europa och är volontärer under en period. Samtidigt som de bidrar med arbetskraft får de kunskap och erfarenhet i utbyte.
Just nu undersöker de hur hemslöjdens traditionella tekniker förhåller sig till en hållbar utveckling. Man vill skapa en livsstilsmodell på temat hemslöjd och hållbarhet. Tillsammans med Miljöverkstan i Visby har man erhållit medel till projektet från Nämnden för hemslöjdsfrågor. 
Självklart tog man kontakt med länets hemslöjdskonsulenter som under en dag arrangerade ett seminarium på temat trä och ull. Utifrån det beslutades att genomföra grundläggande kurser i trätekniker nu i vår och två dagar med ull till hösten. Här får man kännedom om material, verktyg och redskap samt hinner prova hur det är att slöjda. Sedan återstår mycket praktiserande som man får genom eget slöjdande innan man är fullärd.
De erfarenheter man kommer fram till i slutet av oktober, då projekttiden är slut, ska man sprida till bland annat andra ekobyar.
Prisvärt återbruk!
Under en vecka står återbruk på schemat för eleverna vid Textila hantverkslinjen på Gotlands Folkhögskola i Hemse. Då skapas det nytt av gamla kläder, ofta inköpta för en spottstyver på Kupan – Röda korsets butik. Under årens lopp har många kreativa idéer förverkligats, en del helt geniala. Som denna kasse sydd av ett avlagt linne. Kostas, som är pappa till väskan, sydde bara med en söm ihop linnet nertill och den sömmen blev botten i väskan. Klart och färdig att bära saker i! Idén var så bra att Kostas vann skolans återbrukspris för läsåret 2012-2013. Stort grattis!
Återbruk står nu på schemat under ett helt läsår då skolan till hösten startar en ny utbildning, Återbruk & Sömnad.
Att återanvända olika produkter och material är en viktig miljöfråga. Kursen ska väcka miljöengagemang där återbruk ingår som en viktig pusselbit i vårt mål mot hållbar utveckling. Vi vill också ge kunskap om och insikt i vad vi som enskilda individer kan göra i vår vardag för att påverka vad som är hälsosamt för oss och för vår miljö. Läs mer om utbildningen här.
Och du sista ansökningsdagen är 15 juni!
Biodlaren i Brooklyn
Made by Hand / No 3 The Beekeeper from Made by Hand on Vimeo.
Skinn med Historia
I dalgångarna kring Undersåker och Åre låter den ekonomiska föreningen Fjällbete sina får beta av gräs och örter. Fåren håller dalgångarna öppna och gör miljön levande. Det är gotlandsfår som föds upp på ett sådant sätt att både kött och skinn får hög kvalité.
När skinnen kommer till Lodbrokan, eller Helena som ligger bakom företaget, bereds de på traditionellt vis med redskap som räckspade, skrapa och dragvidja. Det som används för beredningen är rapsolja, äggula, gulsåpa, schampoo och balsam. Med den här metoden bevaras skinnets unika egenskaper, dessutom påverkas inte miljön nämnvärt. Helena har ett mycket nära samarbete med Fjällbete, vilket gör att hon känner fåren väl och kan ge skinnen en historia. Du kan läsa mer om Lodbrokan på lodbrokan.se
Det känns angeläget att visa på bra miljöfria producenter av skinnprodukter då den ”moderna” skinnindustrin fortfarande använder sig av krom för garvningsprocessen, kromet i skinnet kan orsaka allergier. Och om det bränns när det slängts i soporna kan det oxideras och omvandlas till sexvärt krom – ett väldigt giftigt ämne som är cancerframkallande och lagras i kroppen. Läs mer om kromet på Naturskyddsföreningens hemsida, sök på krom! www.naturskyddsforeningen.se
Du kan också läsa mer om skinn här på Slöjd Håller!! klicka här
Om härvträn på Youtube och om att repa upp tröjor
För några veckor sen blev jag påmind om det för de flesta inte alltför bekanta, men samtidigt i återbrukstider ack så fiffiga textilredskapet härvträ. I samma veva lärde jag mej ännu ett engelskt textilt ord. På nämnda språk heter härvträet ”niddy noddy” (http://en.wikipedia.org/wiki/Niddy_noddy). Och gissa vad…på Youtube finns det(förstås) filmer om hur man gör härvor på denna tingest. Mer om det längre ner.
”Billigt-garn-Anna”, Gridjunky och mormor
Anledningen till att jag kom in på det här med härvträn var att jag läste om två personer som gärna repar upp begagnade tröjor(även maskinstickade ”köpeströjor”) och stickar nytt.
Mycket inspirerande att läsa om dem och samtidigt extra roligt när jag minns hur min egen mormor gärna gjorde samma sak med hemstickade sk hyllvärmare.
Här är länkar till Billigt-garn-Anna och hennes ”repa-upp-tips” på 365 saker du kan slöjda och till inlägget på Kurbits om Gridjunky i Kalifornien som också är inne på samma spår, dvs riva upp begagnade tröjor och använda garnet igen:
http://www.365slojd.se/projects/733-repa-upp
http://www.kurbits.nu/2012/05/30/intressant-forhallningssatt-till-garnet/
Gör en härva – kanske med hjälp av en ”niddy noddy”
För att det ska bli uthärdligt att sticka av det man repat upp behöver man ju härva garnet, tvätta det och hänga det på tork och med någon form av tyngd hängande i härvan, som ”avkrullar”/rätar ut det krusiga stickmaterialet.
Ifall man inte har/får tag i ett härvträ alternativt bygger ett själv(..jo det finns filmer om det också på nätet), så kan man förstås göra en härva genom att linda garnet över handen och armbågen eller sno det över en fåtöljrygg osv. Men här är i alla fall länken till en film om hur man använder ett härvträ:
http://www.youtube.com/watch?v=t6JN6dUvRaU
Självgjorda självvattnare!
Här växer det så det knakar trots skollov och solen som gassar in på fönsterbrädan! Eleverna har planterat frön och kärnor i petflaskor. Så här finurligt gjorda är de: dela flaskan på mitten. Gör ett hål i korken. Klipp en remsa av en diskduk. Fäst den i korken. Skruva på korken och se till att diskduken går en bit upp i flaskan. Fyll vatten i den nedre delen av flaskan och jord i den övre delen. Så! Se nu till att det alltid finns vatten i nedre delen av flaskan – diskduken suger upp lagom mycket för att bevattna växtligheten och du kan tänka på annat!
Nytt liv till fällda träd!
Jag läser i tidskriften Kloka hem nr 1/ 2013 om slöjdade skärbrädor.
Hur en dansk kille vill ta vara på fällda träd och återbrukar dem till skärbrädor. Helt rätt!
Fast för mig känns det inte helt nytt. För i slöjdvärlden har skärbrädor av trä alltid haft sin plats. Mitt lager av brädor består av ett Russbräda för fint, ett rejält och något format skärbräda att lägga upp maten på när jag vill sätta fram den på bordet och så den lilla brädan av masurbjörk. Alla flitigt använda och väl omskötta. Sköljs av efter användning och skuras ibland med varmt vatten och diskmedel – på båda sidor. Lufttorkas.
Bra även att ha särskilda brädor för lök och sill som ju har stark och karaktäristisk smak.
Darn it!
För inte så länge sen utökades mitt engelska ordförråd då jag fick jag klart för mej att det engelska ordet ”darn” inte bara är en mildare svordom 
. Nu vet jag att ”darn/darning” också talar om att man ägnar sej åt strumpstoppning eller liknande aktiviteter.
På engelska Wikipedia finns en ganska lång beskrivning av ”darning”, där den inledande meningen skulle bli något i den här stilen på svenska:
”Stoppning är en sömnadsteknik för reparation av hål eller slitna områden på tyg eller stickat material, som görs med nål och tråd/garn.”
Hur som helst gjorde denna upptäckt av ordets betydelse att jag nu plötsligt hittar så mycket mer inspiration och idéer på nätet om textila lagningar. Och det känns toppen eftersom jag är så förtjust i tanken att kunna laga det som börjar bli slitet. Speciellt i dessa tider av klimathot då man undrar om det är möjligt att i alla fall komma någon liten bit bort från allt ”slit-och-slängande”.
Här är två bloggar som jag tycker det var roligt att råka på:
Tom of Holland – The Visible Mending Programme: making and re-making
Prick Your Finger
För den som brukar vara på Pinterest (om Pinterest på Wikipedia), så finns dessutom makalöst mycket inspiration att hämta om man söker på orden darn/darning/mend/mending o.s.v
…och här är två inlägg på svenska om strumpstoppning/vantlagning:
365 saker du kan slöjda: #278 Laga stickade strumpor
Nordiska museets Biblioteksblogg: Min estniska vante
Medveten grön – den hållbara kulturkonferensen
Medveten grön är en konferens om kulturens klimatarbete som ska bidra med kunskap och inspiration till att skapa ett hållbart konst- och kulturliv och medverka till att tänka långsiktigt och kommunicera trovärdigt. På Karlstad CCC den 28 maj 2013.
Allmän information om konferensen Medveten grön
Jag vet…
… du har inte möjlighet att ta dig till Visby för att kolla. Så här kommer några bilder!
Lampor tillverkade av:
Eva Larsson Bertilsdotter, Roland Ingemarsson Morgan Eriksson, Petra Guteskär Ulrika Björkman
Varde ljus!
Varde ljus är den utställning som just nu pågår i Langska huset, Visby. Här visar vi resultatet av den tävling, med samma namn, som pågått under vinterhalvåret. Gör en armatur för LED belysning var uppmaningen.
LED komponenter är som oftast färdiginkapslade, och inte alls lika värmealstrande som glödlampor. Det ger en stor frihet i kombinationen med olika material när man gör en armatur vilket märks på tävlingsbidragen.
Att LED är den effektivaste ljuskällan i förhållande till den energi som går åt eller att delarna i en LED lampa är lättare att återvinna än en konventionell glödlampa med sitt bly eller en lågenergilampa med sitt kvicksilver är ytterligare en anledning att föra in den i ett slöjd- och konsthantverksresonemang.
Vi fick in drygt tjugo olika lampor och på torsdag är det prisutdelning. En vinnare får motta 10 000.- för sin idé. Frode Falkenhaug är projektledare och bidrag till verksamheten kommer från Gotlands Länsstyrelses kampanj för klimat- och energieffektivisering.
En dag i konsten att återanvända – Örebro
På söndag den 24 mars anordnas en dag i konsten att återanvända. Det är ABF Örebro och Länshemslöjdskonsulenterna vid Örebro läns museum som tillsammans vill visa och inspirera hur du med egna händer kan ge kläder, möbler, saker och skrot nytt liv. Och det är roligt! Detaljerat program hittar du här.
Kolla också projektet I Egna Händers blogg/ hemnsida
På söndag håller vi öppet mellan kl 11.00-15.00 på ABF-Örebro, Drottninggatan 38, Örebro. Fri entré. Kravmärkt fairtradekladdkaka finna att köpa om du blir fikasugen.
Ny bok om ”BJÖRK”
Trädet, människan och naturen av Marit Stigsdotter och Bertil Hertzberg
Den här boken visar hur mångfacetterad björken är. Och vilken nytta människan haft av björken sedan urminnes tider, med allt sitt material till möbler, redskap, växtfärgning och mat. Man får läsa om allt från hisnande turer i segelflygplan gjorda av björkfaner till hur medeltidens vardagsliv i Ryssland kunde te sig. Det finns beskrivningar på enkla slöjdföremål. Den tar upp många aspekter som berör hållbarhet, pottaskebränning som gjorde att stora mängder skog blev hårt åtgångna, skogsbranschen som prioriterat granen som mycket lönsammare än björken. Boken ger en inblick i hur allt i naturen har ett förhållande till varandra, att många arter inte klarar sig i moderna skogsbruk som exempelvis den vitryggiga hackspetten. Det pågår en hel del forskning som pekar på att björken även i fortsättning kommer att vara viktig för oss människor. Det går exempelvis att utvinna textilfiber ur trä (inte bara björk). På flera håll gör man drycker av björksav. Forskning runt nävern visar att man skulle kunna få fram cancerhämmande läkemedel ur betulin som finns i näver. Man försöker även förädla björk som råvara, till förstklassigt snickarvirke och genom värmebehandling göra den mer röttålig. Jag läste boken med stor glädje och entusiasm.
Låna kläder – för miljöns skull
Ska du på fest och vill ha det där lilla extra som kanske blir hängande i garderoben efter bara en användning. Innan du köper något nytt, kolla om du har ett klädbibliotek eller lånegarderob i din närhet. Klädbiblioteken eller lånegarderoben dyker upp på allt fler ställen och många skriver och pratar om detta sätt att kunna förnya sin garderob utan att bidra till ökad konsumtion. Lättas söker du på www.lanegarderoben.se. Lånegarderoben går ut på att man lånar kläder istället för att köpa nya. Ett bra sätt att få nya kläder utan att belasta miljön eller plånboken onödigt mycket.
I Egna Händer – Örebro län
Projektet I Egna Händer rullar på. Vi hade en workshop i Lindesberg den 23 februari då modeskaparen och sömmerskan Anja Hynynen var handledare. Läs mer om workshopen på I Egna Händers hemsida här.
Tydlig trend för det handgjorda
I en undersökning av finska Taito kan man få reda på att etik och ekologi spelar stor roll i slöjdandet. Material är viktigt och återvinning av material kanske än viktigare. En glädjande detalj är att 92 % av de yngre i undersökningen säger att ”vi behöver kunskap om handarbete”. En stor de av de svarande säger också att handarbete är bra för hälsan och ökar välbefinnandet vilket ju är viktigt ur ett socialt hållbarhetsperspektiv.
Att de unika, handgjorda, produkterna som har en stark miljöestetik börjar få fart bland unga människor är kanske en början på ett förändrat konsumtionsmönster. Annat som är positivt i detta är ungas närvaro på nätet för att hitta material, kunskap och produkter.
Förhoppningsvis kan denna hybridisering ger en spännande global ”marknad”. I detta ligger inte bara ekonomi utan större förståelse för andra kulturer med utbyte av kunskaper, varor och tjänster.
Vill du läsa rapporten så finns den här: http://www.taito.fi/fileadmin/TaitoGroup/kuvat/toiminta/trendisivu/Taitotrends_article2012.pdf
Sy om kläder
I projektet I Egna Händer vill vi skapa tillfällen och platser där unga vuxna får inspiration och kunskaper hur slöjd kan vara ett verktyg för att kunna påverka sin egen tillvaro och göra skillnad. På lördag den 23 februari 2013 ordnar vi en workshop med Anja Hynynen. Vi håller till i ABF´s lokaler i Lindesberg. Hon är modedesigner och sömmerska. På workshopen ska vi ge begagnade kläder nytt liv, genom att laga, ändra och sy om. Läs mer på I Egna Händers hemsida
Utställningar om trä på Virserum!
Virserums konsthall har utsett 2013 till ett träår. Den 3 februari var det invigning av bland annat en slöjdutställning med namnet
Bäst i Sverige-slöjd
Träts år börjar med slöjd, gjort i framtidens material – trä Utställningen är ett samarbete mellan hårdslöjdskonsulenterna, från Kalmar, Jönköping och Kronobergs län och Virserums Konsthall.
Dessutom invigdes en utställning som heter
Ung grön design
Elva unga designers med smålandsanknytning lyfts fram i denna utställning som sker i samarbete med Svensk Form Småland och Linnéuniversitetet. Hur kan en design göra minsta möjliga miljöpåverkan? Samtliga i Ung grön design arbetar med hållbarhetens aspekter och gröna material.
www.virserumskonsthall.com
Ullforum har öppnat igen!!
En bit utanför Östersund (Ås) finns det ett centrum för ullhantering. Som efter omorganisationer nu åter är i drift, Torsta AB äger och driver Ullforum. Det handlar om småskalig förädling av ull, kardning, spinna och tovning. Jämtländska ullproducenter sparar in på långa transporter, har mer kontroll över förädlingen och slösar mindre på materialet. Ullens egenskaper är fantastiska, därför blir det bara ännu bättre när den inte behöver fraktas långt för att bli garn. Ullforums hemsida!
Priser:
Från ull till färdigt garn 600:-/kg
Från ull till kardflor 300:-/kg
Uppstartskostnad 500:-
Platttovningsmaskin som kardar plattor på 1×1,25 m 60:-/timme
Moms tillkommer.
Re Rag Rug – designarbete med mattor, återbruk och experimentiella tekniker
Re Rag Rug är namnet på ett intressant och inspirerande projekt som handlar om designarbetet med mattor, återbruk och experimentella tekniker. En av mattorna som gjorts hittills är gjord av 36 begagnade, filtade ylletröjor. Andra material som används i designarbetet är gamla kasserade t-shirtar och spillmaterial från tygindutsrin. Det känns hoppingivande och inspirerande att se vad som går att göra av det som ju utgör delar av vårt växande sopberg.
Besök bloggen som också heter Re Rag Rug. Genom den kan du kika in i ateljén hos Katarina Brieditis och Katarina Evans och följa vad som händer i arbetet med alla mattorna.
Cykla på vintern!
Om man vill minska på utsläppen kan man bidra med att cykla istället för att ta bilen, till jobbet, affären och så vidare. Det ger dessutom motion och frisk luft. Det går utmärkt att cykla även på vintern. Med dubbdäck är det säkrare att cykla än att promenera när det är isigt. Det gäller bara att cykeln är i bra skick så att bromsar och växelsystem fungerar bra, detta är extra viktigt på vintern.
Varje höst kan man anmäla till Östersunds kommun om att vara med i ”vintertramparna” . De som blir antagna får gratis dubbdäck och en cykelhjälm. Man ska då cykla till arbetet 3 gånger per vecka.
Här kan du läsa mer om det!
Här finns artiklar om Vintertramparna. Östersundsposten och Länstidningen
Hur ska man då klä sig när man cyklar och det är riktigt kallt?
Man kan tänka ungefär på samma sätt som om man ska ta en tur med skidorna på fjället. Använd flerskiktsprincipen. Sen beror det ju förstås på hur långt man har att cykla.
Jag har ca 7 km till jobbet och då kan man inte klä på sig för mycket, man kokar liksom över. I morse var det ca -20 grader. På benen hade jag mina jeans och skalbyxor över det. På fötterna hade jag två par ullstrumpor. Skorna var ett par luddor hemsida. Det är skor av tovad ull med en gummisula, de är tillverkade för riktig kall väderlek. Luddan tillverkas i Krokoms kommun, offerdal på en hantverksmässig nivå. De är hittills de enda skor jag inte frusit i när det är så här kallt. På överkroppen hade jag två lager underställ i ull, nuförtiden finns det många märken att välja på. Över det har jag en jacka från Klättermusen från Åre, de har ett bra ecotänk i sina kläder, de använder bland annat ekologisk bomull. På händerna har jag ett par Lovikkavantar plus överdragshandskar som är vindtäta, även dessa är från klättermusen. En skön ullmössa är inte dum på huvudet, men hjälmen måste också få plats förstås! Som ni märker kan man använda mycket av slöjdens material till vardags bara för en sådan trivial sak som att ta sig till arbetet!
Skydda skogen!
Skydda Skogen är en ideell naturvårdsorganisation med fokus på skogen.
De arbetar för att Sveriges gammelskogar och andra skogar med höga naturvärden ska bevaras. Det är något som går hand i hand med slöjden. En skog med mångfald av flora och fauna är en skog som mår bra. Träd som får växa i sin egen takt blir också ett slöjdmaterial. Det gamla sättet att bruka skogen, att ha blandskog ger friskare träd och där trivs skogens djur också.
Nu bjuder ”Skydda skogen” in Miljöministern Lena Ek till en exkursion i det värdefulla skogsområdet Karats Råvvåive Vildmark utanför Jokkmokk 19 juni 2013. Jag hoppas att hon tar tillfället och accepterar inbjudan.
Varför kan man säga att linnet är både hållbart och bra för miljön?
”Linneskjortan svalkar skönt en varm sommardag. Den kallmanglade linneduken riktigt glänser på bordet. Varför är det så? Och varför kan man säga att linnet är både hållbart och bra för miljön? ”
Läs Gunilla Mattssons fördjupningstext Den hållbara linfibern
Slöjden i nya möten
I mötet mellan människan och naturen, befinner sig slöjden.
Det är när handen möter träet, när ullen och hud upplever varandras behov då värmen från ullen sprider sig i kroppen. Det är i valet mellan vilken träbit som är bäst lämpad…
Jag var 20 år och hade bestämt mig för att lära mig förstå det där med vävning. Jag cyklade utmed vägen, ner till samhället för att delta på vävkursen, den där kursen som fick mig att sitta stilla och se de små detaljerna, de fina trådarna och alla mönster som krävde sin noggrannhet. Vi var väl fem sex kvinnor i olika åldrar, jag var yngst i gruppen.
På dagarna arbetade på ett stort jordbruk, ett ganska fysiskt krävande arbete, där kroppen alltid var igång. Till vävkursen tog jag mig oftast på cykel och med min stora hund som ofta fick följa med på cykelturen, och sedan ligga och vänta i trädgården som fanns intill huset.
En vävkurs omfattande fyra terminer, gjorde oss till en grupp, där vare sig ålder eller titlar gjorde sig besvär.
Grunderna i vävning lärde mig att uppskatta och förstå.
Jag njöt av att förstå vilket jobba som låg bakom våra tyger, mönster, vilket arbete som fanns i en handvävd linneduk från min mormors linneskåp.
För jag såg det växande linet ute åkern, och visste att det fanns flera avancerade moment innan linet fanns på vävtrådens rulle. Och från vävtrådens rulle till vävstolens solvar, och från vävstolens slag och tramp, till en färdigvävd duk.
Otroligt att – från linblommans vackra natur till en bordsduks mönstrade skönhet! På riktigt genom många timmars mänskligt arbete.
Det är så jag upplever slöjd djupast innerst. Människans fantastiska möjligheter att nyttja naturen, genom ett varsamt, noga utvalt och estetiskt. Kunna dra nytta av materialet som växer och finns, med omtänksamhet och kärlek. Slöjd är för mig ett hållbart sätt att nyttja ett material, slöjd är att skapa något och slöjd är att bygga broar mellan mig och andra.
Men slöjd är inte bara denna tolkning av hållbarhet, det är så mycket mer. Jag förstår att det som händer i mötet mellan tradition och ung experimentellt uttryck är ett hållbart sätt för slöjden att gå vidare.
När traditionell slöjd möter en ung generations uttryck.
Skaparlust kreativitet och traditioner har bytts till skaparlust, kreativitet, traditioner och experimentell lust. Jag gillar det och möter det, men visst, jag gör det med lite av skräckblandad förtjusning. Kan man verkligen göra så med ett broderat lakan? Kan en folkdräkt användas på något annan vis…osv..
Men då Slöjd är en människans aktivitet, kan och ska nog inte slöjd stängas in och begränsas genom ett synsätt som förhindrar att något nytt skapas. Däremot är självklart ett mönster i munkabälte alltid ett mönster i munkabälte.
Jag tror att genom att både värna de traditionella, att tillåta det nya och att bejaka det internationella kan ge oss mer av slöjd, knappast mindre.
Behovet av att skapa och av att förbättra eller förenkla eller förnya kan ge upphov till nya möten nya mönster och slöjd som håller ….
Tina Ehn
Riksdagsledamot för miljöpartiet de gröna, från Bohuslän.
Med stort intresse för slöjd och hållbarhet.
Ullhyllning!
Adventstider
Julen står för dörren. I år igen. Här finns en film på Youtube som berättar om vad vi har i adventljusstaken. Här kan du se filmen.
Redan för ett år sedan skrev vi om detta här på Slöjd Håller:
Till advent vill du kanske dekorera ljusstaken med material från skogen? Köper du en påse på julmarknaden eller i affären? Vet du vad påsen innehåller?
Det brukar stå vitmossa på påsen, men det är inte det. Vanligtvis är det fönsterlav, eller möjligen renlav. Och det är en stor skillnad. Mossor är gröna växter som har klorofyll och kan därför producera sin egen näring. Lavar är en svamp och en alg som växer i symbios. Fönsterlav växer gärna på berghällar och stora stenar. Lavar växer väldigt långsamt och om man plockar av dem så blir det en skada som tar många år för laven att reparera. Att plocka lavar ryms inte heller inom allemansrätten. Om du redan har fönsterlav kan du spara det till nästa år. Fukta det lite innan så blir det fint och fräscht igen. Läs mer om mossor och lavar här.
Eller tillverka en egen adventsljusstake av en bit trädstam. Tänk bara på att ha metallkoppar i hålen för ljusen så minskar risken för att hela ljusstaken ska brinna upp om du glömmer levande ljus.
I Egna Händer
Nu startar ett nytt projekt som vill bidra till en hållbar utveckling! I Örebro län driver Länshemslöjdskonsulenterna projektet I Egna Händer. Projektet vänder sig åldersgruppen 18 – 25 år och ska genom att arrangera ett antal workshops runt om i länet inspirera till att ta tillvara, göra om, reparera saker som kanske annars hade slängts. Läs mer om projektet på hemsidanI Egna Händer Du kan också följa och gilla projektet på Facebook
Ta bort stearinfläckar
Nu när det är mörkt nästan hela dagen är det extra mysigt att tända många levande ljus. Har du otur så får du stearin på duken eller stearin som rinner ner i mässingsljustaken så det ser fult ut?
Här kommer några tips.
Mässingsljusstaken sköljer du av i varmt rinnande vatten,
men tänk på att lägga till exempel ett melittafilter i botten av diskhon så du inte får ner stearinet i avloppet.
När det gäller duken så brukar jag stoppa in den i frysen,
så att stearinet blir så hårt att man kan bryta bort det. Lägg sedan ett
läskpapper eller melittafilter på båda sidor av duken och stryk på baksidan av
duken. Byt papper tills det inte längre suger upp något stearin.
Finns det fortfarande en fet fläck kvar så strö varmt
potatismjöl på fläcken och låt ligga över natten. Borsta sedan bort mjölet
eller tvätta hela duken i varmt tvålvatten.
OBS: Tänk på att vissa material, till exempel siden, kan ta
skada av att man bryter bort stearinet, här får man gå försiktigt fram med
läskpapper, strykjärn och tvättvatten som är anpassat till materialet.
Hållbara hem #3: Göra
Finns det något roligare än att göra det man behöver själv? Eller varför inte göra något att ge bort? Med slöjdens enkla principer klarar du det mesta utan maskiner och specialinredda lokaler. Behöver du handledning och hjälp på vägen kan du ta kontakt med länets hemslöjdskonsulent eller något av studieförbunden som finns på din ort. Just nu flödar utbudet av redesign, reuse och återbruk i hemslöjdskonsulenternas kursverksamhet och i studieförbundens kataloger.
I utställningen Rum för lust och list vägleds vi in i görandet med texten:
Göra
Om jag levde hållbart
skulle jag
göra och bo
på samma yta.
Jag skulle skapa mitt hem själv
av sunda naturmaterial.
Det blir billigt och själen får
sin belöning.
Läs mer om slöjd och byggnadsvård på Nääs här.
Hållbara hem #2: Köpa
Det andra rummet på utställningen Rum för lust och list berättar hur den som inte kan eller vill hitta eller göra saker till sitt hem kan köpa förnuftigt. God kvalité och begagnat är viktiga begrepp när man vill handla. Val av material är också viktigt om man vill leva efter devisen varsam konsumtion. Välj närproducerat, förnyelsebara material och enkla konstruktioner som går att laga!
Köpa
Om jag levde hållbart
skulle jag
välja noga.
Satsa på kvalitet och
sunda material.
Saker som håller i
generationer.
Det kostar nu men blir billigt i längden.
Läs mer om Slöjd och byggnadsvård på Nääs här.
Hållbara hem #1: Hitta
På Nääs utanför Göteborg huserar slöjd och byggnadsvård tillsammans. Där finns butik, utställningar, referenslitteratur och ett unikt materialbibliotek. Just nu finns utställningen Rum för lust och list där. Det är en inspirerande utställning som visar tre olika rum hur man kan genom att hitta, göra och köpa saker till sin bostad utan att tära på jordens begränsade resurser. Det är inte krångligt och det är roligt! Man behöver inte vara expert; det är enkelt och lättillgängligt.
Hitta
Om jag levde hållbart
skulle jag
ta vara på det som
annars kastas.
En personlig stil där bara
fantasin sätter gränserna.
Kul, unikt och nästan gratis!
Läs mer om Slöjd och byggnadsvård på Nääs här.
Växtfärgning
”Växtfärger, eller mer korrekt, naturliga färgämnen, har en annan karaktär än de syntetiska. De innehåller flera enskilda färgämnen som gör det färgade materialet skimrande och intressant att arbeta med. Växtfärgerna har fått ett oförtjänt rykte om sig att vara milda, kulörsvaga och lite tråkiga. Men det går att få fram starka, klara färger genom att använda ett ljust material, färga i lämplig temperatur och under rätt tid, plocka växterna vid rätt tidpunkt och använda tillräcklig mängd färgämne.”
Läs Mia Olssons fördjupningstext om växtfärgning.
Om hållbarhet & miljö på Bok&Bibliotek
Det är HEMSLÖJDENS år i år! På Bok & Bibliotek arrangeras 5 stora seminarier och 30 spännande monterprogram. Välkommen till HEMSLÖJDEN på bokmässan! Monter B03:72 kommer att sprudla av böcker och aktiviteter! Hela programmet kan du skriva ut här.
Fredag 28 september kl 13.00 – 13.45 HEMSLÖJDEN – om hållbarhet och miljö
Medverkande: John-Michael Ekeblad, designstrateg och formgivare baserad i New York, där han gör möbler av rivningsmaterial från Manhattans skyskrapor, och i Guyanas regnskogar där han tillsammans med lokalbefolkningen gör möbler av lianer, Anneli Palmsköld, fil. dr i etnolog, programansvarig för Ledarskap i slöjd och kulturhantverk, Institutionen för kulturvård vid Göteborgs universitet, Lars Petersson, länshemslöjdskonsulent och aktiv på bloggen Slöjd håller, Louise Ungerth, chef för Konsument och Miljö, Konsumentföreningen Stockholm, Maria Westerberg alias Vildhjärta, pinnplockerska och sagomakerska i de värmländska skogarna. John-Michael Ekeblad deltar via Skype.
Moderator: journalisten John Chrispinsson
Arr. Svenska Hemslöjdsföreningarnas Riksförbund och Hemslöjdens förlag i samarbete med Nämnden för hemslöjdsfrågor, Sveriges Hemslöjdskonsulenter och Studieförbundet Vuxenskolan samt Institutionen för kulturvård vid Göteborgs universitet och Konsumentföreningen Stockholm.
Konsumtion – plast
Jag går fortfarande och tänker på det här med konsumtion. Konsumtion betyder ju förbrukning. Och vi förbrukar för mycket av jordens resurser. Det är inte bra ur perspektivet hållbar utveckling. Det är ingen bra utveckling. Om vi ska kunna lämna över en värld till kommande generationer som ger dem förutsättningar att leva ett, vad vi idag definierar som, ett gott liv så behöver vi tänka om när det gäller vår konsumtion. Förbrukning; vad förbrukar du idag? Hur förflyttar du dig från en plats till en annan? Vad har du på dig? Vad har processen fram till dina kläder förbrukat på sin väg från råmaterialet till färdigt plagg?
Jag hörde på radio att det finns hela öar av plast i våra hav. Öar som flyter runt som består av ihopklumpade rester av plastartiklar. Dessutom finns en stor mängd små, små plastpartiklar i vattnet som följer med plankton som bl a valar äter. Dessa öar kan ses som en effekt av vår alltför höga konsumtion/ förbrukning. Vi förbrukar för mycket. Om plasten istället återvinns så behöver det inte tillverkas så mycket ny plast. Vi kan på så sätt fortsätta att förpacka mycket produkter men minska förbrukningen av resurser. Plast kan vara komplicerat att återvinna, det finns väldigt många olika plasttyper som alla har varierande innehåll.
Plast är relativt beständigt och förstörs långsamt. Det åldras och förlorar sina egenskaper över tid. Att det är svårt att destruera lockar till att använda plasten i ett återbrukssyfte. Plast kan ingå i olika slöjdsammanhang med återbruksprofil. Men är det verkligen saker vi behöver? Hur hade resursförbrukningen sett ut om vi istället gjort saken av ett material som finns som kan återföras i ett naturligt kretslopp genom t ex kompostering?
Det är inte lätt med alla R!
I parken vid Lummelundagrottan på Gotland finns denna soffa placerad. Gjord av begagnade lastpallar fungerar den som en kolsänka. Läs mer om kolsänkor i en av våra fördjupningstexter, här.
Lars har ju, så fint, förklarat de fem R:n i tidigare inlägg, men här tycker jag att det kan vara både Re-duce, Re-cycle och Re-design, lite beroende på hur man tolkar det hela. Re-duce – jag återanvänder lastpallar, Re-cycle – jag ger lastpallarna ”nytt liv” och Re-design – en ny form, endast pimpad med bets. Eller har jag missförstått?
Hur som är det häftigt att man kan göra en trädgårdssoffa av lastpallar och få den så bra. Dessutom kan de stå ute året runt och är helt ok att sitta i.
Vill du läsa mer om Lummelunda trädpark och soffan gör du det här.
5 R # 5
Fem R
Vi lånar mycket från det engelska språket. Inom begreppet hållbar utveckling cirkulerar ord som återbruk, resurshushållning, lappa och laga, återvinning och så vidare. Det kan vara svårt att få ett grepp om alla ord och uttryck. I fem blogginlägg försöker jag bena upp och förklara. Till hjälp tar vi fem ord från engelskan: repair, reuse, reduce, recycle och redesign.
R # 5: Re- design = omforma, omkonstruera; ”pimpa”
Mycket av det vi brukar kalla återbruk kan rymmas inom begreppet Re-design. Här kan fantasin flöda! Vi kan förädla, förfina, förbättra och förhöja upplevelsen av att föremål. Vad som är utgångsmaterialet är kanske inte det viktiga. Det kan vara ett fynd från en loppis, något som stått undanställt i källaren eller det där som man ärvt utan att veta exakt var det ska placeras. Funktionen kan ändras. Uttrycket kan moderniseras. Att ”pimpa” är ett begrepp som är aktuellt idag. Det kan rymmas inom redesign. Det handlar då om att förädla, förfina, pynta med en viss dragning mot det extravaganta. Ibland kan det upplevas som något provocerande i betydelsen att det man gjort signalerar ett ställningstagande.
5 R # 4
Fem R
Vi lånar mycket från det engelska språket. Inom begreppet hållbar utveckling cirkulerar ord som återbruk, resurshushållning, lappa och laga, återvinning och så vidare. Det kan vara svårt att få ett grepp om alla ord och uttryck. I fem blogginlägg försöker jag bena upp och förklara. Till hjälp tar vi fem ord från engelskan: repair, reuse, reduce, recycle och redesign.
R # 4: Re- cycle = återvinna, ny funktion.
Att återvinna material innebär att ett, eller flera material görs om eller till ett nytt material. Processen är ofta industriell. Plast är ett problematiskt material eftersom det finns så många olika beståndsdelar och egenskaper i olika plastmaterial. Det vi slänger i plaståtervinningen förbränns, vilket anses vara en form av återvinning, eftersom den energi som finns lagrad i plasten tas tillvara under förbränningen. Sorterade plaster, som tex PET-flaskor som du lämnar in i affären där du köpte flaskorna, är lättare att göra om till nya material. Det finns sport och friluftskläder som är gjorda i fleecematerial som ursprungligen är plastflaskor. Även gamla förbrukade fisknät används som material till vissa textilier. Återvinning inom slöjden stimulerar kreativiteten och fantasin. En tjock bordsskiva i furu från sjuttiotalet kan idag upplevas som omodern och ful. Med lite slöjdkunskaper och påhittighet kan skivan räcka till pallar, skåp och hyllor. Det går nästan att göra en ny hallinredning av ett rejält matsalsbord! Ju färre material som ett föremål innehåller, ju lättare är det att återvinna, vare sig det sker industriellt eller hantverksmässigt. Om du kikar på äldre trähus, på vinden till exempel, där stommen är synlig möts du kanske av bjälkar som tydligt kommer från andra hus. Det kan vara ett uttag för en sträva som är kvar, eller andra spår av tidigare konstruktioner. Återvinning är verkligen inte något nytt. Det är materialbesparande och hushåller med jordklotets resurser.
Miljövänlig limfärg
”Limfärgerna har hamnat i bakvattnet av moderna vattenburna färger. Fördelarna som finns vad gäller miljö- och hälsoaspekter borde göra att de användes mer.
Har man en gång provat limfärger, inser man hur användbara de är. Dessutom både billiga och enkla att själv tillverka. Vit limfärg består av lim, krita och vatten. Limmet kan vara animaliskt eller vegetabiliskt, ofta ett cellulosalim. Krita kan man köpa i säck till liten kostnad, den vackraste nyansen ger malmökritan.”
Här kan du läsa Peter Ahlbergs fördjupningstext om den miljövänliga limfärgen!
5 R # 3
Fem R
Vi lånar mycket från det engelska språket. Inom begreppet hållbar utveckling cirkulerar ord som återbruk, resurshushållning, lappa och laga, återvinning och så vidare. Det kan vara svårt att få ett grepp om alla ord och uttryck. I fem blogginlägg försöker jag bena upp och förklara. Till hjälp tar vi fem ord från engelskan: repair, reuse, reduce, recycle och redesign.
R # 3: Re- duce = redusera, vara resurssnål, inte använda mer material, resurser, energi än nödvändigt
Hur åstadkommer vi föremål som vi behöver utan att förbruka mer resurser än nödvändigt? Det är en av våra utmaningar i framtiden. Här kan den industriella produktionen lära mycket av slöjden och hantverket. Bara genom att klyva ut sitt material ur en stock gör att slöjdaren kan tillverka starka och hållbara saker i dimensioner som vore otänkbara om materialet sågats ut utan att följa fiberriktningen. Väl utnyttjat räcker utgångsmaterialet långt. Slöjdprocessen är till stor del fri från tillförd energi som är olje- eller kolbaserad. Om materialet till slöjprodukten är hämtad från närområdet är vinsten ännu större. I framtiden kommer det bli allt viktigare att tänka ”hela vägen” från råvara till färdig produkt. Slöjdaren kan lätt deklarera sina produkter när det gäller material, energi och miljömässigt.
5 R # 2
Fem R
Vi lånar mycket från det engelska språket. Inom begreppet hållbar utveckling cirkulerar ord som återbruk, resurshushållning, lappa och laga, återvinning och så vidare. Det kan vara svårt att få ett grepp om alla ord och uttryck. I fem blogginlägg försöker jag bena upp och förklara. Till hjälp tar vi fem ord från engelskan: repair, reuse, reduce, recycle och redesign.
R # 2: RE- use = återanvända med bibehållen funktion. Köpa begagnat.
Det som någon har ledsnat på kan glädja någon annan. Mycket av det som slängs på en soptipp är kanske inte utslitet utan kan få ett längre liv i ett annat hem. Ofta kan man använda saken direkt utan att göra något åt den, men lika ofta kan det vara roligt att t ex klä om en sits, eller hänga på en skön kudde för svanken, för att sätta lite personlig prägel. Återanvändning är en insats för en hållbar utveckling. Det finns flera lokala och rikstäckande hemsidor och Facebookgrupper där det sker byten av saker. Kanske har du något som någon annan vill ha? Och har du tur finns det du söker därute någonstans. Sakerna byter ägare utan handel med pengar och grejerna används ett varv till. Väldigt bra för miljön, ekonomin och kanske träffar du en vän och hållbarhetsfrände på köpet.
5 R # 1
Vi lånar mycket från det engelska språket. Inom begreppet hållbar utveckling cirkulerar ord som återbruk, resurshushållning, lappa och laga, återvinning och så vidare. Det kan vara svårt att få ett grepp om alla ord och uttryck. I fem blogginlägg försöker jag bena upp och förklara. Till hjälp tar vi fem ord från engelskan: repair, reuse, reduce, recycle och redesign.
R # 1: Re- pair = reparera. Laga. Lappa. Måla om.
Ju färre material ett föremål består av, ju lättare är det att laga. Om det dessutom är naturmaterial från växt-, och/ eller djurriket som inte förädlats till oigenkännlighet, så är det enklare att reparera själv. Grundinställningen bör vara att reparation är förstahandsalternativet när något har gått sönder. Alltför mycket hamnar på kommunernas deponi, d v s soptippen.
Med lite grundläggande kunskaper inom slöjd går det som en dans att lappa ett par byxor eller några utslitna armbågar på en skjorta. Traditionella möbler som är tillverkade av massivt trä är lätta att laga jämfört med stolar, bord och skåp som består av en stomme av spånskiva, MDF-board eller plast. De äldre möblerna är ofta logiskt sammansatta, så det är inte så svårt att förstå hur man på bästa sätt plockar isär, justerar och sätter ihop igen. Andra skador som kantstötta hörn eller avbrutna ben kräver lite mer kunskap, men värdet att laga är större än att slänga! På äldre byggnader brukar fönster vara den mest utsatta delen, förutom taket. Det finns många kurser i fönsterrenovering och varje fönster som lagats med traditionella metoder är en kulturhistorisk insats och upprätthållande av kunskap.
Midsommarkrans
Trolsk är natten i midsommartid, laddad av naturens magi, det är nu man kan se in i framtiden. Det gäller att passa på att ta för sig, plocka, samla och spara dagg, blommor och löv. Midsommarnatten är en av årets kortaste nätter och tros ofta ha en alldeles speciell kraft. Vissa säger att man skall plocka sju sorters blommor att lägga under kudden för att få möjlighet att se sin tillkommande i drömmen, andra anser att det skall det vara nio sorter. Jag väljer att gå ut och plocka, löv, blommor och blad som jag binder till en krans för midsommarfesten. Jag väljer löv och blommor efter tillgång och doft, binder blomma efter blomma tillsamman med löv och blad med en lintråd som håller för att dra åt hårt, så att kransen håller formen hela midsommarnatten. Samt gör det möjligt att bara lägga blomsterkransen på komposten när blommorna vissnat och helgen är över.
Hemslöjd och hållbarhet
När Slöjd håller startade för några år sen ägnade vi (i arbetsgruppen för den här webbsidan) oss åt att ”bena upp” begreppet hållbar utveckling. Det är ett stort begrepp, som lätt verkar aningen abstrakt, men jag blev uppmärksammad på att det består av de olika delarna ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet, och om samspelet mellan dem.
Hur som helst har arbetet vi gjorde lett till att några texter har tagits fram, som jag vill påminna om att de finns här på Slöjd håller. Den första handlar om begreppet hållbar utveckling och de andra fyra handlar om hemslöjd på olika sätt kopplad till hållbarhet.
Jag tycker de är läsvärda både för att de är kopplar ihop hemslöjd och hållbarhet, och för att de ger idéer om hur man kan försöka se ett stort, ganska krångligt begrepp som hållbar utveckling i relation till vardagligt liv. Här är länkar till texterna om du vill läsa dem:
Om hållbar utveckling
Lokalt och småskaligt
Konsumera smartare
Slöjd som hållbar livsstil
Slöjdens kraft
Den fantastiska ullen
”Ullslöjden påverkar inte det globala klimatet. Men mikroklimatet tätt intill dig kan påverkas drastiskt – till det bättre! Ullplagg håller dig varm i rå kyla. Och skyddar vid brandtillbud, eftersom ullen är svårantändlig. Ulltextilier dämpar också ljud i hem och kontor.”
Så skriver Alan Waller om ull i den senaste fördjupningstexten. Här kan du läsa hela texten Den fantastiska ullen (PDF).
Här finns våra fördjupningstexter samlade och kan laddas ner som PDF-filer. Fler texter är under arbete, nästa vecka handlar det om limfärg.
Hemslöjden på Liljevalchs
Nu är alla löven uppackade! Nästan 2000 kom i retur och de var inslagna i wellpapp eller bubbelplast. Och dessutom väl tejpade. En del hade ju låg transportsträcka med flera omlastningar men några blev inlämnade direkt vid dörren på Liljevalchs. Det är alltså alla löv som ska ingå i det kollektiva verket ”Ser du löven för alla träd” som är en del av utställningen Hemslöjden på Liljevalchs.
Hållbar utveckling vad det gäller slöjd vill vi visa på utställningen, så självklart sorterade vi allt emballage, och det blev mycket.
Ett annat syfte med utställningen är att visa att det är kul att slöjda och att alla kan. I verkstan kan du prova själv, men även få hjälp av de två handledarna som finns på plats. Ibland har vi slöjddemonstrationer – när och vad kan du läsa om på SLÖJDKALENDERN. Där lägger vi upp aktuell information.
Den 6 juni öppnar vi – Välkommen!
Hampa en förnybar resurs
”Hampans fibrer och ved är starka och samtidigt mycket lätta. Den kombinationen utnyttjas i kompositer för att minska vikten på komponenter inom tåg-, flyg- och bilindustrin. En fördel är att styrkan kvarstår även vid stora temperaturväxlingar. Inom byggområdet används hampans vedämne som armering i cement, lera eller kalk.”
Det är Git Skoglund som skriver om hampans mångsidiga användning i den senaste av våra fördjupningstexter ”Hampa en förnybar resurs” (PDF).
Här finns samtliga fördjupningstexter samlade och kan laddas ner som PDF-filer. Ännu fler texter är under arbete, nästa vecka kommer t.ex. en text om ull av Alan Waller.
Kort om linoljefärg
Denna veckas materialtag handlar om linoljefärg - som ger den målade ytan en mycket lång livslängd eftersom den kan underhållas hur många gånger som helst.
Informationstaggen kommer från utställningen Hållbara hem 2012 som pågår 5 maj – 30 september på Nääs.
Laddar ...